Den centrala aktören för att utveckla en mer långsiktig finansmarknad är finansbranschen själv, som i kraft av ansvarsfull kreditgivning och genomlysta investeringar har goda möjligheter att styra kapital mot mer hållbara alternativ. Men hur hittar investerare bolag som både ger avkastning och bidrar till en hållbar utveckling? Och rapporterar bolagen sina viktigaste hållbarhetsfrågor så att investerare och analytiker förstår?

Se filmen från Springtime-Intellectas frukostseminarium där Anette Andersson, institutionell portföljförvaltare SEB, Karin Björk, rådgivare Sustainalytics, och Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan samtalar om möjligheter och utmaningar med hållbarhetsrapportering under ledning av moderator Anders Borg, senior rådgivare Springtime-Intellecta:

Hållbarhet är en riktigt stark trend för närvarande – hur väl hänger de finansiella aktörerna med i den snabba utvecklingen? Att bara fokusera på avkastning är i alla fall inte längre gångbart, menar Anette Andersson.

– Det enda vi som investerare traditionellt har brytt oss om är att titta på avkastning. Jag upplever dock att de allra flesta vid det här laget förstått att den analysen måste breddas för att kunna avgöra hur pass långsiktigt hållbar en verksamhet är. Jag ser det som en inlärningskurva, där specifika hållbarhetsrisker, utmaningar och möjligheter bör identifieras ner på bolagsnivå. Bolagen i sin tur behöver möta detta genom att rapportera det som är mest väsentligt, inte bara det som är mät- och kommunicerbart.

Även Karin Björk menar att det är centralt för bolagen att verkligen prioritera och fokusera på de frågor som är väsentliga.

– Att som bolag vara transparent med verksamhetens utmaningar och möjligheter, visar på mognad och insikt om var det fortsatta arbetet behöver fokusera för att kunna existera också om 20 år. Denna information är otroligt viktig för oss för att vi ska kunna förstå vad som skapar värde över tid, eller tvärtom hotar en värdeutveckling här och nu, eller över tid.

Anna Denell ser också ett mönster med att alltför ensidigt blicka bakåt och redovisa det senaste årets hållbarhetsarbete.

– Många redovisar noggrant sitt hållbarhetsarbete, samtidigt som det är svårt att skaffa sig en bild av om verksamheten har en hållbar affärsmodell eller ej. Helt enkelt en beskrivning av hur bolaget ska kunna existera i framtiden.

Karin Björk tycker att det skulle underlätta för investerarna om det fanns obligatoriska rapporteringsstandarder.

– När bolag globalt rapporterar och det inte finns några standarder, får vi in dataset som skiljer sig från år till år. Vi önskar att där skulle finnas standarder som är obligatoriska för hur man rapporterar för att göra det lättare för investerarna. Det gör också vårt jobb enklare för just nu sitter vi och filtrerar i många bolags rapportering, för att få ut det som är viktigt.

Anette Andersson håller med om att standarder är viktigt och pekar på att Sverige behöver bli bättre vad gäller rapporteringen av scope 3, det vill säga indirekta utsläpp som ligger utanför den egna verksamheten.

– Sverige har varit ganska duktigt på att outsourca sin produktion till andra länder. Många bolag rapporterar scope 1 och scope 2, när avtrycket egentligen ligger i scope 3 med leverantörskedjan, end-of-life och liknande. Där är det sämre rapportering och kvalitet. Men det är ändå något vi tittar på för det kanske är i scope 3 den verkliga klimatrisken finns.

Anna Denell förklarar att Vasakronans största klimatpåverkan ligger hos entreprenörerna och att det är en utmaning att rapportera hur mycket byggmaterial som går åt.

– Eftersom vi bygger mycket nytt och gör stora ombyggnadsprojekt är det byggmaterial som ger störst klimatpåverkan. Vi frågade universitet, högskolor och stora byggföretag, men ingen kunde svara på hur mycket material det går åt för att bygga ett hus. Därför bestämde vi oss för att mäta det när vi byggde ett kontorshus i Uppsala som stod klart hösten 2017. Det gick åt 1018 kg per kvadratmeter. Vår projektutveckling är en stor del av vår lönsamhet och om vi inte kan bygga hus av material som har lägre miljöpåverkan, kommer vi inte kunna fortsätta bygga.